Denna berg- och dalbana...

Upp och ner, upp och ner. I fredag hade vi en sån bra dag. Jag var hemma med båda barnen och för första gången hade vi en skön och harmonisk dag. Lukas mådde bra och krävde inte att vaggas i famnen hela tiden utan verkade mindre orolig i kroppen och såg ut att må riktigt bra. Jag trodde besvären var över. 
Men nej. På lördag hade han ont i magen igen, uppblåst som en ballong och kunde inte få ur sig varken gaser eller bajs. Stackars liten, man ser hur han kämpar och lider 😖 
Så trots att vi båda var hemma så räcker man liksom inte till. Så frustrerande att inte kunna hjälpa sina små. 
Igår kväll verkade magen komma igång igen, han fick ur sig en del men det var svårt. Inatt har han sovit lite oroligt igen och jag vaknar varje kvart - varje timme av att han ligger och sprattlar och trycker, vaggar honom litegrann och då blir han lugnare igen. Han verkar sova sig igenom det men han sover väldigt oroligt 😔 
Även när han sover på någon av oss, ligger på min eller Albins mage, så sover han oroligt.

Nu idag verkar han lugnare i kroppen igen. Just nu sover han i vagnen och ser mycket harmonisk ut. Istället är Lovis sjuk... Hon hostar och låter rosslig. Helt otroligt att hon är på så gott humör ändå. Just nu sover hon middag. 

Har börjat kolla upp om akupunktur för spädbarn. Kanske det kan hjälpa hans lilla mage att komma i fas så han slipper lida så mycket. 
Någon som testat? Minifom-dropparna verkar inte hjälpa alls men man vågar ju inte sluta ge de heller... 

Önskar så att det ska bli bra så han kan få njuta lite mer av livet. ❤️



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0